Idag är vi lite sorgsna...vi har absolut inte humöret på topp.
Igår eftermiddag strax innan jag hann komma hem födde Cecile två kattungar, varav en var död.
Den som lever är så liten att jag är orolig att den inte heller ska överleva, det är så himla tråkigt och Vilma är så ledsen. Hoppas, hoppas den överlever. Jag ber till Gud att den ska överleva, dels för Vilmas skull för hon blir så ledsen och hon har fått uppleva nog med elände då det gäller katter. Vi har ju haft ett par katter som inte fick leva så länge och hon tycker det är så hemskt, djurvän som hon är. Vi trodde att det minst var fem ungar eftersom Cecile var så tjock så vi blev lite chockade då det bara var två. Ja vi får leva i ovisshet i ca en vecka innan vi vet om den får leva vidare.
Jag hade räknat ut att kattungarna skulle komma någon gång mellan tisdag och torsdag, så jag vet inte om dom kom lite för tidigt..ifall det är därför den är så liten...jag vet inte.
I går kväll var iallafall Vilma och jag på förhandsvisning på "I himlen finns inga känslor"...det var lite skönt att få göra något kul efter det tråkiga fast inte blev vi så mycket gladare av det ändå.
Nu har jag varit förkyld mer än tre veckor så nu ska jag åka ner på hälsokosten och se om dom har något botemedel till mig.

Ha de gott!
Tjingeling!